Veckan får 5/5 toasters

Är väldigt nöjd med träningen vecka 30, den stannade på drygt 5 timmar och var fylld med kvalitet. Kände mig både starkare och snabbare denna veckan, så vad passar inte bättre än en vilodag för att knyta ihop säcken. Veckans bästa pass var en sen swimrun efter en lång dag. Trodde inte att jag skulle ha mycket att ge efter en uppstigning kl 5, för backpass på hojen 05.30 och sen hejat på min älskling och hennes far som sprang Gallerianloppet i Henån. Jag klarade av att crawla hela vägen över tjärnen vilket visade sig på sluttiden :)

Över till OS! Följde herrarnas linjelopp av och till under dagen men satt bänkad mot slutet för att se hur Cavendish skulle spurta hem guldet, men i stället höll utbrytningen och kazaken Vinokourov vann överlägset. Lite smolk i bägaren när en tidigare dopingavstängd går och vinner, men så är det. 

Blev helt förfärad över dokument inifrån (Medaljens pris) som visade baksidan av våra friidrottsmedaljer på 2000-talet. Att "elittränar"-sverige måste skärpa till sig är ett faktum. Dokumentären måste hur som helst ses och begrundas, för det är så mycket som är fel och hemskt i den att det inte görs rättvisa om jag skulle beskriva det.

Men, idag är det damernas linjelopp och det finns så klart en chans att Emma Johansson tar medalj, eller varför inte Emilia Fahlin? 

Om skor...

Har sen början av sommaren spatserat väldigt mycket barfota, näst intill varje dag och ibland mer än 5 km, idag snarare 7 km. Detta för att hjälpa mina fötter att bättre tåla belastningen som löpning i minimalistiska skor innebär. För det är inte så att man vipps kan smäcka på sig ett par supertunna skor utan dämpning och mangla milen, men det hoppas jag inte heller att det är någon som tror. Det krävs en lång uppbyggnadsperiod och fokus på hur löpsteget ser ut och känns. Det gäller att springa lätt, frekvent och inte landa på hälen. 

När jag tävlar nästa år kommer jag inte att springa i vanliga löparskor, för det har jag inte gjort sen i februari, utan i fivefingers! 

Inte över än... för Klättrakoff!

Inte dåligt av Kessiakoff att kämpa om bergatröjan på det viset, men som Voeckler kör vid varje bergspris så finns det inte mycket att göra. Bästa Touren sedan jag började kolla för några år sen! Kan inte säga annat än att jag blir väldigt sugen på att cykla i backe efter backe, för det är något speciellt med att ligga och tugga meter efter meter uppför. Föredrar det framför utförsåkningar. Det slår dock inte att ligga och mata i +40 km/h på en raksträcka med noll vind eller vinden i ryggen och mycket power kvar i benen.

Gårdagens träning blev en swimrun av bättre kvalitet än den förra. Hade träningsvärk lite här och var sen måndagens styrka, men idag är den bara väldigt lätt. Perfekt att köra styrka igen då!

Kan för övrigt dela med mig av en nästan veckovis förekommande maträtt här hemma. Ugnspannkaka: Blanda 150 g mjöl (100 g fullkornsdinkel och 50 g siktat dinkel) med först 3 dl fet mjölk, gärna gammeldags till en jämn smet. Tillsätt sedan 3 ägg och 1 tsk salt och blanda hop det. Späd sedan med ytterligare 3 dl mjölk. Knaperstek två paket bacon och smula ner i en smörad form eller långpanna. Häll sedan över smeten och grädda på 225 grader i 30-35 min. Servera med rårörda lingon, rårivna morrötter och avocado eller vilka grönsaker du vill. För kaloristen kan grädde ersätta en del av mjölken eller skit i att steka baconet. Rackarns gott!

Den rödprickiga tröjan är för övrigt den snyggaste tröjan i hela Touren!

Ingen skam i en träningsfri dag

Den tredje dagen av kanske 300 dagar innan min triathlontävlingsdebut är här och vad är då smartare än att göra den till en vilodag? Det enklaste, men ändå svåraste beslutet för en idrottare att ta, är när en vilodag skall läggas in. Fast det är egentligen bara svårt för de ignoranta och blinda (been there, done that).

Det finns en gammal mentalitet inom idrotten att den som tränar mest vinner, men i själva verket är det den som tränar smartast som vinner. Det är inte nödvändigtvis den som tränar 20+ timmar i veckan som vinner över den som tränar 10+ timmar, åtminstone inte på den idrottsliga nivå jag befinner mig. Principen går dock att tillämpa på alla nivåer, men det är förmodligen mindre marginaler som skiljer för elitidrottarna.

Gårdagens träning tillsammans med söndagens dito har gett mig lätt träningsvärk i hamstrings och lats, ja lite varstans faktiskt. Inte så konstigt med tanke på mitt långa uppehåll från kvalitativ träning. Därav är den enda motionen jag får idag långa hundpromenader med Yoshi och några minuter på balansplatta.

Bygga från grunden

Börjar skriva denna blogg först och främst i syfte att dokumentera vägen till mina mål. Jag har tränat i flera år men inte kommit dit jag önskar... Träningen har inte alltid varit fokuserad, ofta varit spretig och utan ett klart syfte. Har ofta varit besvärad och hämmad av skador och sjukdom.

För ca 9 månader sedan gjorde jag en tydlig förändring i min träning, från mycket volym (låg kvalitet) till en mer koncentrerad träning med fokus och ambition. Passen blev kortare, hårdare och mer anpassade till mitt första stora delmål på vägen mot IRONMAN, att klara en sprint på runt 60 min. Det ska jag göra sommaren 2013.

Detta året hade jag mål att köra minst en motionsdistans, men med tanke på hur mycket sjuk jag varit i sommar känns det onödigt att lägga pengar på det i år. Gjorde min första träning på 10 dagar igår, en swimrun i Härlanda tjärn. Idag väntar 3,2 km löpning till och från styrkeplatsen och nu börjar den grundträningsperiod som skall göra mig till en 60 minute man! För att klara det måste jag fokusera på att bygga en stabil styrke- och konditionsgrund och inte nöta för mycket distans. Tiderna för varje sträcka i en sprint kommer jag vilja fördela ungefär såhär: simning 12 min, t1 1 min, cykel 28 min, t2 1 min, löpning 18 min. Löpningen är i dagsläget min starkaste gren, simningen min sämsta. Känner inte att jag utvecklats någonting på cykeln sen i april, som var min bästa månad i år träningsmässigt. 

Nya tag och ny ambition, inte den typen av ambition som tjockisar får den 1e januari, utan riktig långsiktig ambition. Sömn är och förblir en prioritet.

Ska sova som en hund!