Aldrig utan tanke och mening

Jag tränar aldrig! I alla fall inte utan att ha ett syfte och ett mål med varje pass. Jag ger mig inte ut kör och hoppas på att det kommer att göra mig bättre. Jag bestämmer mig innan passet vad jag vill göra och hur jag ska göra det.
Självklart är jag inte sämre än att jag kan ändra mig under passets gång, dock inte utan en god anledning. Att det gör ont någon annanstans än i musklerna kan få mig att ändra på passet, eller om jag kommer på något som är bättre för mig just nu beroende på hur kroppen svarar på ansträngningen. Det finns inget dummare än att inte lyssna på sin kropp och bara köra på med "no pain, no gain!" ekandes i huvudet.

Det jag försöker säga är att det inte finns någon anledning till att göra ett träningspass till en halvmesyr bara för att någon som är snabbare än dig precis sprang förbi. Man måste inte hålla samma tempo som denne, speciellt inte om syftet med passet var att springa lugnt och länge eller som återhämtning. Det gäller att vara sann mot sig själv och inte dras med i vad andra gör. Om nu inte det är syftet med passet förstås.

Sätt upp egna mål och träna mot dessa, skit i vad alla andra gör, det är irrelevant. Självklart kan det vara viktigt att se till andra och deras prestationer i fråga om att hitta kortsiktig motivation. Men i grunden skall inte motivationen behöva komma från andra utan från dig själv. "Den som söker applåder utifrån har lagt hela sin lycka i andras händer", ett citat jag hittade i min kalender och som faktiskt är bra.
Det man gör skall vara roligt på ett eller annat sätt. För vissa betyder det att springa tillsammans och lattja, för andra snarare roligt som att man blir bättre och spränger sina gränser. Det är ju knappast tråkigt.

Jag ljuger dock om jag säger att varje avverkad meter i bassängen eller ute på vägen är rolig. Det är det inte för någon. Inte heller att varje meter är perfekt avvägd för att uppfylla mitt syfte. Det är inte så träning och idrott fungerar. Det finns inga statiska värden som är orubbliga, det finns inga optimala träningsupplägg. Skulle det finnas, då skulle alla träna efter dem och alla skulle vinna. Det är det som gör det intressant och roligt, att det aldrig finns svar på vad som är bäst för alla. Det finns riktlinjer på vad som kan väntas, men inga exakta värden. Det måste man testa sig fram till själv.

Funderar på att springa trapporna upp till Heaven 23 i kväll. Siktar på en maxtid på 2 minuter. Syran kommer förmodligen att spruta ur benen. Nyttigt för mig som sprinttriathlet.

Rök mig gärna i ansiktet, gör det!

Till alla rökare där ute, tänk! Det kan vara svårt att göra när cigaretterna förgiftar eran hjärna, men försök gärna.

Jag skulle bege mig ut på en löprunda. Jag ställde mig utanför huset för söka efter gps etc. när en kille som gått bakom mig ut ur huset ställer sig en meter ifrån mig och tänder en cigarett, det är ju förstås viktigt att göra, han kan ju ha varit utan i mer än tjugo minuter?
I alla fall, ett stort rökmoln drar över mig och jag blir förbannad och ropar efter aset. "Vafan håller du på med? Tycker du att det var smart att tända en cigarett alldeles bredvid mig eller", ingen reaktion, "Ditt jävla svin", fortfarande ingen reaktion, utan killen bara går sin väg. Han hade inga hörlurar i öronen heller, så han kan inte ha undgått att höra mig.

Jag är inte den aggressiva typen, så jag lät han gå med mina ord att tänka på. Det värsta var inte att jag fick rök på/i mig, utan att det fega aset helt respektlöst bara går iväg utan att be om ursäkt. Jag hoppas att han bara var feg och kanske lite rädd för mig och hela situationen och reflekterar över vad han gjorde, så att det inte behöver hända igen.

Det hände tyvärr allt för ofta att rökare inte tänker utan bara tänder sin jävla cigg och låter behagskänslorna välla över dem i takt med att obehagskänslorna vällut över alla som står inom 10 meters omkrets. Självklart har folk rätt att röka, men de har ingen rätt att sprida ens doften av rök till oss som inte vill ha den. I så fall kan jag lika gärna gå runt och spotta framför folks fötter, för egentligen, det skadar ju ingen, det är ju bara äckligt.

Löpningen gick bra, och jag hejjade på en tjej från crawlkursen jag håller i. Mina fivefingers börjar bli riktigt tunna på främre trampdynan nu, får se hur länge till de kan springas i. Öppen fråga, när kommer Fivefingers Lontra till Sverige?

Torra och varma fötter i vinter

Nya Lontra kommer att göra brevbäraryrket både roligare och skönare i vinter.

Är riktigt sugen på den nya modellen från Fivefingers. Den skall vara vattenavvisande och varmare än tidigare modeller. Kom lite som en skänk från ovan då jag börjat överväga att skaffa ett par Goretex-skor. Kan ju hoppas att de med störst utbud av minimalistiska skor i Sverige, Northsport.se tar in dem.

Såg etapp 3 av Tour of Beijing och den spännande upplösningen med norrmannen Boasson-Hagens utbrytning vid 2 km kvar till mål. Det verkade som att han skulle ta hem det då han hade ett rejält försprång. Sen kom de andra ikapp honom 50 m innan linjen och han blev trea, surt sa räven! Det är alltid lika förvånande hur mycket avstånd som kan tas in av en jagande klunga på väldigt kort tid, de kör helt enkelt väldigt mycket snabbare än den jagade.

Kom ihåg att bänka er natten den 20e oktober för att se Lisa Norden ta hem segern i världscupen. Hon ligger två i nuläget. Hon kommer att vinna!

Inspiration och längtan

Nu är det fyra dagar kvar till Ironman Hawaii och jag önskar lycka till i värmen, alla svenskar som är där! Det går knappast att få en optimal uppladdning om man inte bott där några veckor i förväg eller tränat i bastu innan avfärd. Jag vet inte ens om jag tränat i 35-gradig värme. Men det kommer förmodligen att bli riktigt tufft för dem. 

Självklart har jag ambitioner att så småningom ta mig till Hawaii, men det finns inte i målbilden just nu. En plan på fyra år är lång som den är. Det är först då som nya planer och mål tänks fram. När jag tittar på deltagarlistan över de som skall köra Hawaii, så är det väldigt många som är +35 år bland de allra bästa. Det betyder att om jag bara ger det tid och har tålamod så är det inte för sent om tio år. Det kanske till och med är så att det är då jag är som bäst? 

Jag tror på en fjärde vinst för Alexander i år. Sen är han 40 år och för gammal för triathlon, eller?

GPS och viktnedgång.

Börjar känna mig snabb på löpningen nu. Har en härlig spänst i steget och mycket bättre uthållighet på sub 4 fart. Har aldrig känt mig så stark i fötter och vader som nu, vilket bådar gott inför sommarens tävlingar. Jag tror att 18 min på 5 km är ett realistiskt mål om allt flyter på som det gjort hittills. Sandra har köpt en Suunto Ambit som jag får låna, kan inte säga hur bra den är, men den har inte gjort mig besviken hittills. 

'

Har inte kunnat "träna" så mycket de senaste två veckorna eftersom jag jobbat som brevbärare. Träning har jag fått så att vaderna skriker, men har inte kunnat logga den vill säga. Vikten ligger nu stabilt på 79 kg och jag ger det ett tag till att komma ner till 77 kg, när året är slut är målet. Slow & steady är melodin, så att muskelmassan inte försvinner. Känner mig betydligt bättre än för en månad sedan. Har testat periodisk fasta sedan 27 augusti, och jag gillar det. Jag kan lätt gå utan mat under 2/3 av dygnet för att sedan äta mig riktigt mätt. 

Träningsplanering

Detta är min planering för resten av året.

Gemensamt för alla pass under planeringen är en maxtid på 40 min/pass. Vissa pass kan ligga intill varandra och i så fall max 100 min total träning under en dag.

Distanser kommer att ligga på 4-6 km simning/vecka, 12-20 km löpning/vecka, 50-100 km cykling/vecka.

September – fokus på många korta pass med moderat intensitet – kontinuitet – teknik- corestyrka - viktreducering

Simning: 4-5 pass/vecka

Löpning: 2-3 pass/vecka

Cykling: Transport 5 dagar/vecka

Styrka: 3 pass/vecka

Simtest: 400 m

Löptest: 3 km

Målvikt: från 81kg ner till 78 kg

Oktober – fokus på snabbhet under många korta hårda pass – kontinuitet – kvalitet – viktreducering/viktstabilitet

Simning: 4-5 pass/vecka

Löpning: 2-3 pass/vecka

Cykling: Transport 5 dagar/vecka

Styrka: 3 pass/vecka

Simtest: 400 m

Löptest: 3 km

Målvikt: 77 kg

Submax Åstrandtest:

November – fokus på styrka, tröskelträning och kvalitet – kontinuitet - viktstabilitet

Simning: 4 pass/vecka

Löpning: 3 pass/vecka

Cykling: Trainer 3 pass/vecka

Styrka: 4 pass/vecka

Simtest: 400 m

Löptest: 3 km

Vikt: 77 kg

December – stenhårt är ledordet. Moderat volym, men hög fart och mycket tröskelträning. Ska göra ett submax innan jul för att se hur konditionen ökat från oktober.

Simning: 4 pass/vecka

Löpning: 3 pass/vecka

Cykling: Trainer 3 pass/vecka

Styrka: 3 pass/vecka

Simtest: 400 m

Löptest: 3 km

Vikt: 77 kg (trots julmat)

Submax Åstrandtest:

Januari kommer att vara en lugnare månad, i alla fall i början. Känner på mig att det kommer att bli mycket jobb då efter nyår.

September har börjat bra, men känningar i senstråket under höger fot har hållit mig från löpningen, får se när den känns såpass bra att jag kan springa igen. Det bästa med triathlon är att det alltid finns något att träna, så nu ligger mer fokus på simning, cykel och styrka. Det viktigaste för mig nu är att vara tålmodig och låta foten bli bra innan jag belastar den med löpning.

Får se hur följsam jag är, planeringar är ju faktiskt till för att bryta. Det finns ingen som klarar av att sätta upp en planering som funkar perfekt, utan måste justera under tiden. Det är dock bra att ha en plan att utgå från. Planeringen får helt enkelt fungera som en lykta i höstmörkret.

Nu börjar allvaret!

September har startat med två helgdagar, gött på något sätt. I morgon börjar dock allvaret och det kommer att bli kul med lite mer att göra, på alla fronter egentligen. Nu drar skolan igång för sambon och tidiga tisdags- och fredagsmornar på gymmet med simmarna för min del. Även vuxencrawlen drar igång på tisdas- och fredagskvällarna. Skall försöka vara på sportlife måndag, onsdag, torsdag och fredag.

Det blir mycket transport, så en cykellampa är prioritet nu. Har för övrigt lyckats bra med transportcyklingen denna veckan med 106 avverkade kilometer. Hela min träningsvecka finns att beskåda här, och den har inneburit en adekvat dos av rörelse varje dag. Dock har löpningen hamnat lite på efterkälken efter en vecka med ont i foten. Det gäller att vara försiktig så att ingenting förvärras, vill ju kunna springa obehindrat resten av året/hela livet.
Ska ägna september och oktober åt att tappa 4 kg ner till 77. En bra vikt som kommer innebära många fördelar för mig under tävling nästa sommar. Det är smartast att tappa vikt under lågsäsong, innan den hårda träningen drar igång. Då är det energibalans som gäller! Har gjort en träningsplanering för resten av året, men den visar jag senare.

Jag är stolt över Thobbe som vann juniorklassen på Tjörn triathlon igår. Nu får han bara skriva en race-report också, för oss som inte var där :)

Har kännt mig riktigt bra denna veckan och simningen har tagit ett rejält kliv framåt. Har varit lite stel, men det beror på slarv med stretching och mer cykel än vanligt. Ska göra det till en vana att stretcha igenom kroppen varje kväll, vill ju kunna gå ner i tempoposition till sommaren och känna mig bekväm.

Middag idag: En riktigt höstig köttgryta gjord på högrev, redd med grädde och toppad med kantareller är det göttigaste av det göttiga (åt för en timme sedan och skriver förmodligen i affektion), men fan vad gott det är. Med hemmagjort lingonsylt och kylskåpskallt vatten till, jag är törstig nu...

                         Sambon beställde ett par nya dojjor idag, är de bra vill jag också ha!

En liten jävla blåsa!

Är inne på min fjärde träningstomma dag i rad nu, allt på grund av något irriterande bak i svalget. Jag tycker mig kunna urskönja en liten blåsa precis där det gör ont, och då vågar jag faktiskt inte träna. Det beror förmodligen på tok för lite sömn, egentligen alla nätter sen i lördags, kan inte somna helt enkelt.

Men inget ont som inte för någonting gott med sig. Jag får antagligen lite välbehövd vila som jag inte trodde jag skulle behöva, samt mer tid till jobbrelaterade sysslor. Fick svar från ytterligare ett jobb idag som ville ha mig, men jag var tvungen att avböja för nu. Som tur är kommer de ihåg mig för framtida behov. Det känns inte riktigt som att jag skulle klara av att jonglera tre jobb och samtidigt behålla kvaliteten i mitt liv. Har i nuläget två grymma jobb, så jag är nöjd.

Har för övrigt funderat lite kring hur många rökare är funtade. Fyra personer står i en av två möjliga busskurer som båda tillhör samma busslinje. En femte person kommer från det håll som den tomma busskuren står åt men vandrar med rök i hand och mun till vår busskur och börjar förgifta oss. Jag borde ha konfronterat honom, men gick i stället till den tomma busskuren. Det händer fanimig nästan varje dag. Ett heltidsjobb att snacka med alla rökare, speciellt när man helst inte vill vara i närheten av dem. Att skrika åt dem på 10 meters håll tror jag inte fungerar. Det är säkert så att rökare inte känner av att det luktar rök som vi andra gör, men jag tror dock att det ligger en stor "jag skiter i allt"-mentalitet bakom mångas beteende.

Triathlonbananer

Vet inte om jag sagt det tidigare, men jag skriver bara när jag har lust... alltså inga framtvingade inlägg som känns krystade.

I alla fall, om ni inte märkt det så har augusti varit en grym triathlonmånad hittills. Med OS-silver (guld) för Lisa Norden, SM i sprint i Jönköping som vanns av Lisa Norden, Ironman Kalmar som på damsidan fick en svensk segrarinna i Åsa Lundström och på herrsidan ett nytt svenskt rekord av Jonas Djurback. Dessutom väntar en världscuptävling från Stockholm till helgen, och där hoppas jag på att Lisa vinner igen. I så fall kan hon ju knappast vara missnöjd med denna månad. 

Ska förmodligen åka till Skärhamn och titta på Tjörn 11.3 (SM på halv Ironman) den 1 september. Var uppe där på min och Sandras 4-års dag och käkade, och fan vilken härlig omgivning att kämpa i, en riktig fêskaridyll. Om tre år ska jag kämpa där. 

Är inne på min andra vilodag (trodde att en skulle räcka, men kroppen vill ha mer) efter två grymt bra träningsdagar och en lika bra träningsvecka som råkade sluta på dryga 9 timmar kvalitativ träning. Räknar inte med mer än 6 timmar denna veckan. Det är där någonstans jag vill ligga, mellan 6-10 timmar/vecka. Jag är ganska säker på att det kommer räcka för att göra mig till en grym sprintdistansare, det är ju trots allt fart, styrka, teknik och syratålighet jag bör prioritera inför nästa säsong.

Åt en halv banankaka igår (med några glas mjölk till), galet gott, galet energirikt. Kunde ju inte låta tre gamla bananer gå till spillo heller. Skäms inte det minsta!

Jobb och träning

Det är mycket i huvudet nu! Gött på ett sätt att veta att jag har att göra, men samtidigt hinns inte allt som borde göras med. Det viktigaste är i detta fallet att prioritera det som genererar inkomst och energi.

Jag har fått ett jobb som personlig tränare på Sportlife Stigs Center, en mysig liten klubb med en hög teamkänsla. Har inte kommit igång på riktigt än, då det är mycket i början med rent administrativa grejer. Har förhoppningar om att börja jobba med klienter i nästa vecka. 

Samtidigt har jag fått ett större ansvar i simklubben. Jag kommer att hålla i crawlkurs hela hösten och skapa ett landträningsprogram för hela klubben. Jag ska instruera alla tränarna i landträning, så att alla simmare, stor som liten, kan bygga upp ett starkt bålparti. Dessutom ska jag sträva mot att individualisera styrketräningen för de stora simmarna så mycket jag kan. 

Om någon i framtiden använder de inom en snar framtid uppsatta chinsräcken på Valhalla så är det min förtjänst att de sitter där, you're welcome!

Känns som att träningen flyter på bra. Jag blandar och ger sett till hur dagen ser ut men det var lättare att träna optimalt när både jag och Sandra var lediga. Försöker klämma in en hel del transportcykling nu iaf, samt styrka. Särskilt nöjd var jag efter en swimrun i förra veckan, då jag inte ens var sugen på att simma. Känner att jag vill simma inomhus nu, vill se om jag är snabbare i bassängen jämfört med i våras? Ska köra milbanan i Skatås snart, har förhoppningar på en tid under 45, men vi får se...

Ska bli spännande att se hur det går för proffsen i Ironman Kalmar nu i helgen, jag vet ju vem jag hejar på för SM-titeln i alla fall (DN). Tror inte att vi kommer få se ett nytt svenskt rekord, men säkert ett bra race. Synd att inte vara på plats. Ska dock vara på plats i Skärhamn för att se Tjörn 11.3 den 1 september, om det är bra väder vill säga.

                               Det bästa som finns är äggost, var bara tvungen att säga det!

Inspirerande Lisa!

Vet inte vad jag ska säga om Lisa Nordens enorma prestation, som inte redan sagts? Men STORT, det är det! Jag hoppas att alla förstår vilken bragd Lisa står för. Jag har en känsla av att hon kommer att dominera världscupen nästa år och i många år framöver.

Gårdagen var i princip en perfekt vilodag. Idrottsspänning och lite tårar på morgonen, följt av middag på Michelangelo (svingoda pizzor) i goda vänners lag och Batman på bio efter det. Epic dag!

Idag är jag laddad för bålstyrka och swimrun på kvällen, men innan det blir det nog tårta i någon form hos min viking till brorson som fyller två!

Mål och resa

Jag har funderat ett tag från vilket håll jag ska angripa träningen för att passa mig bäst. Träningen är direktkopplad till ett mål, det finns alltså ett klart syfte med den. Jag har i detta nu bestämt mig för att skynda långsamt och ta ett steg i taget, så därför ser min fyra år långa planering ut såhär:

2013 Sprintdistans, tre tävlingar. Måltid, ca 60 min
2014 Olympisk distans, tre tävlingar. Måltid, ca 120 min
2015 Halv Ironman, två tävlingar. Måltid, 4h 30 min
2016 Halv Ironman och Ironman, en av varje. 4h 20 min och 9h 40 min
Tiderna är självklart beroende på banprofil.

Fokus under kommande år kommer att ligga på att förbättra styrka, fart, V02max och laktattröskel. Efter det kommer mer fokus ligga på att bli uthålligare samtidigt som de andra attributen underhålls. Ingen mängdträning under denna säsong med andra ord. Jag tänker göra folk förvånade med hur lite träningstid som egentligen behövs för att bli riktigt bra. Det handlar om träningskvalitet och fokus.

Det gäller att vara lyhörd på kroppens signaler, men samtidigt inte hypokondriker. Det är där min relativt stora kunskap om träning och prestation kommer in, för att kunna avgöra om det är bäst att träna eller vila, vilket pass som är lämpligast just idag eller hur nästa vecka ska se ut.

Jag kommer att göra två test av min kapacitet, ett i augusti och ett en månad senare. Testerna kommer att vara på sprintdistans. Så att jag har något att gå på under vintern. Nytt test kommer att göras till våren någon gång.

                                               Ska skaffa mig en svart sådan här, snarast!

Veckan får 5/5 toasters

Är väldigt nöjd med träningen vecka 30, den stannade på drygt 5 timmar och var fylld med kvalitet. Kände mig både starkare och snabbare denna veckan, så vad passar inte bättre än en vilodag för att knyta ihop säcken. Veckans bästa pass var en sen swimrun efter en lång dag. Trodde inte att jag skulle ha mycket att ge efter en uppstigning kl 5, för backpass på hojen 05.30 och sen hejat på min älskling och hennes far som sprang Gallerianloppet i Henån. Jag klarade av att crawla hela vägen över tjärnen vilket visade sig på sluttiden :)

Över till OS! Följde herrarnas linjelopp av och till under dagen men satt bänkad mot slutet för att se hur Cavendish skulle spurta hem guldet, men i stället höll utbrytningen och kazaken Vinokourov vann överlägset. Lite smolk i bägaren när en tidigare dopingavstängd går och vinner, men så är det. 

Blev helt förfärad över dokument inifrån (Medaljens pris) som visade baksidan av våra friidrottsmedaljer på 2000-talet. Att "elittränar"-sverige måste skärpa till sig är ett faktum. Dokumentären måste hur som helst ses och begrundas, för det är så mycket som är fel och hemskt i den att det inte görs rättvisa om jag skulle beskriva det.

Men, idag är det damernas linjelopp och det finns så klart en chans att Emma Johansson tar medalj, eller varför inte Emilia Fahlin? 

Om skor...

Har sen början av sommaren spatserat väldigt mycket barfota, näst intill varje dag och ibland mer än 5 km, idag snarare 7 km. Detta för att hjälpa mina fötter att bättre tåla belastningen som löpning i minimalistiska skor innebär. För det är inte så att man vipps kan smäcka på sig ett par supertunna skor utan dämpning och mangla milen, men det hoppas jag inte heller att det är någon som tror. Det krävs en lång uppbyggnadsperiod och fokus på hur löpsteget ser ut och känns. Det gäller att springa lätt, frekvent och inte landa på hälen. 

När jag tävlar nästa år kommer jag inte att springa i vanliga löparskor, för det har jag inte gjort sen i februari, utan i fivefingers! 

Inte över än... för Klättrakoff!

Inte dåligt av Kessiakoff att kämpa om bergatröjan på det viset, men som Voeckler kör vid varje bergspris så finns det inte mycket att göra. Bästa Touren sedan jag började kolla för några år sen! Kan inte säga annat än att jag blir väldigt sugen på att cykla i backe efter backe, för det är något speciellt med att ligga och tugga meter efter meter uppför. Föredrar det framför utförsåkningar. Det slår dock inte att ligga och mata i +40 km/h på en raksträcka med noll vind eller vinden i ryggen och mycket power kvar i benen.

Gårdagens träning blev en swimrun av bättre kvalitet än den förra. Hade träningsvärk lite här och var sen måndagens styrka, men idag är den bara väldigt lätt. Perfekt att köra styrka igen då!

Kan för övrigt dela med mig av en nästan veckovis förekommande maträtt här hemma. Ugnspannkaka: Blanda 150 g mjöl (100 g fullkornsdinkel och 50 g siktat dinkel) med först 3 dl fet mjölk, gärna gammeldags till en jämn smet. Tillsätt sedan 3 ägg och 1 tsk salt och blanda hop det. Späd sedan med ytterligare 3 dl mjölk. Knaperstek två paket bacon och smula ner i en smörad form eller långpanna. Häll sedan över smeten och grädda på 225 grader i 30-35 min. Servera med rårörda lingon, rårivna morrötter och avocado eller vilka grönsaker du vill. För kaloristen kan grädde ersätta en del av mjölken eller skit i att steka baconet. Rackarns gott!

Den rödprickiga tröjan är för övrigt den snyggaste tröjan i hela Touren!

Ingen skam i en träningsfri dag

Den tredje dagen av kanske 300 dagar innan min triathlontävlingsdebut är här och vad är då smartare än att göra den till en vilodag? Det enklaste, men ändå svåraste beslutet för en idrottare att ta, är när en vilodag skall läggas in. Fast det är egentligen bara svårt för de ignoranta och blinda (been there, done that).

Det finns en gammal mentalitet inom idrotten att den som tränar mest vinner, men i själva verket är det den som tränar smartast som vinner. Det är inte nödvändigtvis den som tränar 20+ timmar i veckan som vinner över den som tränar 10+ timmar, åtminstone inte på den idrottsliga nivå jag befinner mig. Principen går dock att tillämpa på alla nivåer, men det är förmodligen mindre marginaler som skiljer för elitidrottarna.

Gårdagens träning tillsammans med söndagens dito har gett mig lätt träningsvärk i hamstrings och lats, ja lite varstans faktiskt. Inte så konstigt med tanke på mitt långa uppehåll från kvalitativ träning. Därav är den enda motionen jag får idag långa hundpromenader med Yoshi och några minuter på balansplatta.

Bygga från grunden

Börjar skriva denna blogg först och främst i syfte att dokumentera vägen till mina mål. Jag har tränat i flera år men inte kommit dit jag önskar... Träningen har inte alltid varit fokuserad, ofta varit spretig och utan ett klart syfte. Har ofta varit besvärad och hämmad av skador och sjukdom.

För ca 9 månader sedan gjorde jag en tydlig förändring i min träning, från mycket volym (låg kvalitet) till en mer koncentrerad träning med fokus och ambition. Passen blev kortare, hårdare och mer anpassade till mitt första stora delmål på vägen mot IRONMAN, att klara en sprint på runt 60 min. Det ska jag göra sommaren 2013.

Detta året hade jag mål att köra minst en motionsdistans, men med tanke på hur mycket sjuk jag varit i sommar känns det onödigt att lägga pengar på det i år. Gjorde min första träning på 10 dagar igår, en swimrun i Härlanda tjärn. Idag väntar 3,2 km löpning till och från styrkeplatsen och nu börjar den grundträningsperiod som skall göra mig till en 60 minute man! För att klara det måste jag fokusera på att bygga en stabil styrke- och konditionsgrund och inte nöta för mycket distans. Tiderna för varje sträcka i en sprint kommer jag vilja fördela ungefär såhär: simning 12 min, t1 1 min, cykel 28 min, t2 1 min, löpning 18 min. Löpningen är i dagsläget min starkaste gren, simningen min sämsta. Känner inte att jag utvecklats någonting på cykeln sen i april, som var min bästa månad i år träningsmässigt. 

Nya tag och ny ambition, inte den typen av ambition som tjockisar får den 1e januari, utan riktig långsiktig ambition. Sömn är och förblir en prioritet.

Ska sova som en hund!